Skapelsetro Aldersbestamning

Något om Lucy:

Lucy hittades i Etiopien 1974. Namnet anknyter till Beatles låten "Lucy in the skyes", som spelades i Johansons tält under det att utgrävningarna pågick.

Det var Donald Johanson som fann Lucy tillsammans med Tim White.

Den 20 okober 1987 höll Donald Johanson en föreläsning i University of Missuori, Kansas City om Lucy. Inför 800 åhörare inledde han med att tala om paleoantropologin som den mest trevande och osäkra av alla vetenskapsgrenar, eftersom att allt man har att tillgå är benfragment, stenflisor och massor av fantasi.



...................................



 

Efter föredraget ställdes följande fråga av en åhörare:


- Hur långt ifrån Lucy hittade ni knäleden?

 
Frågan föranleddes av att det var just knäleden som Johanson ansåg hade ett mänskligt utseende.
Efter att ha funderat ett tag, mindes Johanson att den återfanns 60-70 meter längre ner i det aktuella lagret och 2-3 kilometer längre bort!

På frågan varför han var så säker på att knäleden tillhörde resten av skelettet svarade Johanson: - Anatomisk likhet.

Svaret är mycket märkligt, eftersom att det var just olikheten jämfört med en apas knäled som gjorde fyndet intressant.

Ingenstans i Donald Johansons dokumnetation av fyndet har det stora avståndet mellan knäleden och resten redovisats.

Nu fick Johanson ytterligare en fråga, från en annan åhörare:
- Vad skulle kunna få honom att ändra åsikt angående Lucy's roll i den evolutionära historien?
Donald Johanson svarade att det kunde inträffa om han fann mänskliga ben djupare ner i berglagren.

Har man då funnit mänskliga ben i samma lager som sina föreslagna förfäder? Jovisst, har man det. Dubois fann samtidigt med sin Java-man två stycken människoskallar, de så kallade Wadjackskallarna, i ett lager med samma ålder som det i vliket han fann Java-mannen. Men han höll detta hemligt i 30 år ända fram till 1920 då han lät den vetenskapliga världen få kännedom om dessa skallar. Dubois sa före sin död att Java-mannen troligen var en stor gibbonapa.

Utifrån ovanstående information, och ytterligare fakta, har jag dragit slutsatsen att Lucy är en "haltande" apa.

 

*******
 

De berömda fotavtrycken i östafrikanska Laetoli har undersökts på nytt! Återigen är slutresultatet att avtrycken gjordes av människor med vanlig upprätt gång, som hos nutida människor: Tyngdpunkten ligger på främre delen av foten, där stortån spelar en avgörande roll för att föra foten framåt. Enligt forskarna är spåren väldigt olika de som gjorts av schimpanser och andra apor.

Mary Leakey, som upptäckte fotavtrycken, ansåg också hon att de var anmärkningsvärt lika fotspår från nutiga människor.

Problemet är att enligt evolutionsteorin, skall inga människor ha levat under den här tidsepoken, och därför kan man inte acceptera den enklaste förklaringen av alla: Det man hittat är fotspår från människor.

Forskarna hävdar att spåren gjordes Australopithecus afarensis, en primitiv förmänniska, där "Lucy" är den mest berömda. Anledningen till att man envist hävdar detta är fotspårens datering på 3,6 miljoner år. Åldern varierar mellan olika källor, men poängen är att det enligt evolutionsläran, inte fanns några människor under den här tidsepoken. Bara primitiva apliknande varelser, men med moderna fötter!

Hur många gånger måste man undersöka fotspåren innan man förstår att de faktiskt gjordes av vanliga människor? Inte av någon primitiv apmänniska med välutvecklade fötter.

 

Bibel_Zakri

 

 

****************

 

Vad äter rovdjuren?
 
Frågan kan tyckas enkelt besvarad: De fångar svaga, sjuka eller unga djur, genom ett selektivt urval. Det är det svar evolutionsläran ger.
 
 Nu har det visat sig att detta påståenden inte är sant. Många av rovdjuren är skickliga jägare och föredrar att fånga byten som är både friska och starka.
 
Flera studier visar att rovdjuen i verkligheten siktar på att riva de snabbrörliga djur som befinner sig i flykt, medan de undviker djur som "spelar döda, eller svaga".
 
Det är skälet till att flera djur har som överlevnadsstrategi att "spela döda".
 
Det ser ut som om evolutionisterna har blivit vilseledda och indikerar att en av filosofins hörnstenar håller på att krakulera.
 
Mer om detta:
 
 
 
Tillämpning:
 
1) Den minnesgode kommer ihåg varningen i Moseböckerna om att äta döda, sjuka och svaga djur. 3 Mos 17:15
Om evolutionsläran vore riktig så skulle framförallt dessa djur bli rovdjuens offer, men så är det alltså inte.
 
2) En central händelse i Nya Testamentet beskriver hur fruktan kan skrämma människor så att de paralyseras och faller ned som döda. Matt 28:4  Även bland jagade djur är detta låtsasdöende ett effektivt skydd mot att bli dödad.
 
3) I Romarbrevet uppmanas vi att se på oss själva "som döda för synden": En överlevnadsstrategi som visar sig vara förträfflig, i tider när djävulen går omkring som ett rytande lejon.
 
4) Icke desto mindre finns det andliga rörelser som förespårkar att det är böttre att vara frisk och stark, än sjuk och fattig. Församligen ses som ett företag där de svaga enheterna skall slås ut och plockas bort. Exempel på hur evolutionstänket har trängt in finner man i teorierna om den andliga människans utveckling, samt i Jesu "evolution" från att ha satans natur, till dess att han erhåller gudomlig natur.
 
OM evolutionslärans grundantagande visar sig vara falskt, så kommer det att påverka synen på Gud som allsmäktig skapare och i sin förlägning påverka församlingslivet, så att vi ser värdet av att "spela döda".
 
Så skall också ni se på er själva: ni är döda från synden och lever för Gud i Kristus Jesus. (Rom 6:11)
.
****
Ida är ett Lemurfossil
 
 
Det har visat sig att Ida inte var något annat än ett fint Lemurfossil, som hittades redan år 1983. Hoppas att den nyheten också så småningom når Aftonbladet.
 
Aftonbladet skrev 2009, 26 år senare:
"Så gott som varje stor tidning över hela världen har skrivit om forskarnas fynd".
 
Redan några dagar efter tillkännagivandet av "skelettnyheten", kunde sansade forskare fastslå att Ida - som varit känd sedan 1983 - inte var något annat än ett fint apfossil. Hoppas att den korrigeringen också så småningom når Aftonbladet.
Sansade forskare kan glädjas åt ett välbevarat Lemurapfossil, samtidigt som kritiska röster numera är ilskna över att fyndets värde överdrevs och betecknar forskarteamets värdeord som löjliga. På vissa bloggar och vetenskapssidor sägs allt annat än nådiga saker om den nu drygt två år gamla  världsnyheten.
 
Den publicerade bilden av Ida visar en nio månader ung, kvinnlig Lemur som i det stora hela ser ut som nu levande Lemurar.
Det finns idag 99 kända Lemurarter. Flera miljoner Lemurer har dött bara under de senaste 500 åren. Varför skulle ett fynd av ett lemurfossil bevisa något annat än att Lemurer härstammar från Lemurer?
 
Ida bevisar framförallt en sak: När Lemurer dör, så lämnar de efter sig ett Lemurskelett.
Nu när Lemuren Ida är granskad och kunniga forskare fastslagit att det rör sig om en Lemurapa, så kan man undra: Kommer nu alla dessa tidningar också nu skriva om misslyckandet med att finna en apmänniska?
Svaret är givet: Knappast troligt. Det ligger inte i gudsförnekarens intresse. Det säljer inte, att upplysa om att Lemuren ser ut precis som de man kan se på levande på djurparker, idag.
 
För den Bibeltroende gäller: Pröva allt och behålle det som är gott. Den som tror på uppenbarelsen om att människan är skapad till Guds avbild, kan fortsätta att frimodigt förkunna detta.
Bibeln säger vidare att arterna är skapade efter sitt slag. (1 Mos 1:21) Det bekräftas av fyndet av lemuren Ida.
Chris Beast på Carnege Naturhistoriska Museum, konstaterar om fyndet Ida, att det här fossilet har upphöjts till det åttonde underverket i världen. "Men sanningen att säga har jag tio ytterligare fossil som ser likadana ut, liggande i mitt naturhistoriska förråd."
 
Så enkelt kan det vara att vederlägga Darvins hypotes.
Bibeln varnar för att vi i den sista tiden kommer att byta ut Gud mot fyrfotadjur. (Rom 1:22-23) Det är precis det som skett när nyheten om Ida publicerades i syfte att ifrågasätta Skaparen.
 
Vi varnas även för att låta oss förledas av falska filosofier, som skymmer relationen med Gud själv. Kolosserbrevet 2:8. Evolutionsläran är en sådan.
I 1 Mos 6:17 beskrivs hur en stor översvämning kommer att döda alla levande varelser. Lemuren Ida är ett aktuellt bevis på att hon begravdes av en vatten katastrof, innan asätarna kunde konsumera hennes kött.
Den observante förstår att Gud skapade arterna efter sitt slag, och att Gud straffade skapelsen med en världsvid översvämning, och att denna katastrof begravde Lemurer i lager av sediment, så att de kunde bli fossil.
 
***
 
Nypförmåga och gripreflex
 
Människosläktet måste ha varit utrustat med fullt funktionsdugliga hjärnor från begynnelsen, annars skulle det ha dött ut!

Hur går det då om man föds med fel och brister i hjärnan?

Jo, infantil neuronal ceroid lipofuscinos, INCL, kan uppstå.

Läs beskrivningen av detta dödliga hot:

”Hos barn med sjukdomen fattas ett enzym, ett vanligt äggviteämne. Det gör att all normal hjärnsubstans i den grå hjärnbarken förstörs och att hjärncellerna successivt försvinner. ...Barnen utvecklas ofta helt normalt fram till 15 månaders ålder. Därefter förlorar de sina färdigheter. Barn med INCL slutar gripa efter föremål, förlorar kontakt med omgivningen, får epileptiska anfall, kan inte styra rörelserna och får en slapp muskulatur. Cirka två år efter insjuknandet har barnet förlorat alla intellektuella och motoriska funktioner. Barn med INCL kan uppnå en ålder på 9-13 år. Sedan avlider de ofta i en tillstötande infektion.” – Aftonbladet, den 13. Maj, 2007, s. 16.

En stark nypförmåga och kraftiga gripreflexer, hör till skapelsens grundförutsättningar, det som vi har med oss från början.

Det evolutionisten måste argumentera för är hur lungkapaciteten blir större eller hur varelser som inte kunnat lyfta från marken får flygförmåga.

Gripreflexen finns för övrigt beskriven i första Mosebok: Redan i moderlivet grep Jakob, Esau i hälen och höll fast i den äldre brodern när han föddes. Jakob betyder, "Han som griper om hälen", men samma ord, som betyder häl, betyder även svek. Han kom att visa svekfullhet, gentemot Esau.

Vi som tror att skapelsen från begynnelsen var god, och fullkomlig bör följaktligen vidhålla att vi är födda med förmåga att gripa tag i, att hålla fast vid.

Nypförmågan är ett underbart bevis på att Gud har skapat oss. Vi uppmanas även i andligt avseende att hålla fast vid honom, och den undervisning han gett oss i sitt ord.
 
 
.................
 
 
Påstående:
 
 
 

LIVETS UPPKOMST KOM

FRÅN KOMETERNA



Hej, ja detta visar forskarna att tack vare kometregnen som bombarderade våran planet för 4 miljarder år sedan så medfördes vattnet och dess organiska molekyler som la grunden för allt liv på Jorden.

 

 


Bemötande:

(Informationen nedan är hämtat ifrån nätet:)

Uralstringsteorin, att livet uppkommit av sig självt, ur död materia, bevisades vara fleaktig redan år 1860.

Ställer en kopp buljong på ett bord så kan du iaktta att det så småningom börjar krypa omkring diverse olika organismer i den.

Förklaringen till detta trodde man tidigare var att liv uppstod spontant i buljongen, vilket kom att kallas uralstring. Redan de gamla egypterna trodde på detta fenomen. De menade t ex att grodor och paddor bildades av det slam som avsattes då Nilen svämmade över. Aristoteles skrev i samma anda att insekter och maskar uppstod ur daggdroppar. Bland ateister och fritänkare var uralstring länge den allmänt accepterade förklaringen till livets ursprung.

På 1860-talet visade emellertid Louis Pasteur, genom en serie experiment, att uralstringsteorin var felaktig. Han kokade olika lösningar och förseglade dem sedan. Dessa lösningar företedde inga tecken på liv. Slutsatsen blev att det liv som observerats i buljong etc, inte hade uppstått i buljongen utan i stället funnits i den hela tiden eller tillförts utifrån (flugägg, mögelsporer etc). Pasteur ansåg sig därmed ha visat att det krävs liv för att åstadkomma liv. Alla levande organismer kommer således, menade han, ur andra levande organismer. Men var kom då den allra första levande varelsen ifrån? På detta hade Pasteur inget svar.



En variant av uralstringsteorin:

Att livet skulle kommit till Jorden utifrån kosmos är givetvis en annan möjlighet. Observationellt är denna hypotes ganska lik skapelsehypotesen. I båda fallen kan man inte förvänta sig att på Jorden finna några spår av livets uppkomst (urceller, ursoppa etc), utan observationer kommer bara att visa att livet plötsligt uppkommit, fullt utvecklat. Detta alternativ utgör ingen egentlig förklaring till hur livet ursprungligen skapats utan innebär bara att man flyttar problemet till en annan plats. Frågan hur levande organismer kunnat bildas ur död materia enbart utifrån slumpmässiga kemiska och fysikaliska processer, var nu detta än skett, kvarstår



Teorin att livet kommit från kosmos är egentligen bara en variant av tanken på biokemisk utveckling, eftersom livet i så fall uppstått spontant någon annanstans i universum.

Teorin om uralstring här på jorden, har bevisats vara felaktig och att livet alltid skulle existerat finns alltför mycket som talar emot. Återstår således biokemisk utveckling ute i universum, eller övernaturlig skapelse.

Sannolikhetsmässigt talar oerhört mycket emot den biokemiska utvecklingen.  Vare sig den första levande urcellen uppkom i vattenbubblor, intill undervattensgejsrar eller i lermineral eller något liknande, kvarstår sannolikhetsaspekterna. Hur kan något så komplext som en RNA- eller DNA-molekyl uppkomma spontant, som en konsekvens av enbart slump och naturlagar, när inte ens alla världens forskare tillsammans lyckats sätta ihop sådana molekyler, trots att man i stort sett vet hur de är uppbyggda. Och även om forskarna så småningom skulle lyckas med detta, så bevisar det inte att dessa molekyler kunnat uppstå slumpmässigt. I så fall utgör det faktum att vi kan tillverka videobandspelare ett bevis för att sådana kan uppkomma slumpmässigt i naturen!

Sir Fred Hyle, under flera årtionden en av de mest framstående kosmologerna, var på 1950-talet övertygad om att hela universum kryllade av liv. Han resonerade ungefär så här; antag att var tionde stjärna i vår vintergata har planeter och att var tionde planet har en sådan miljö (klimat etc) att liv kan existera där, och att slutligen på var tionde av dessa planeter liv verkligen uppstår. I så fall måste det finnas liv på kanske en miljon eller fler planeter bara i vår vintergata (galax)

 

Detta var på 50-talet innan det komplicerade cellmaskineriet var känt. Idag har Hoyle helt ändrat uppfattning, inte därför att han blivit troende, utan helt enkelt därför att han menar sig kommit fram till hur osannolik livets uppkomst i själva verket är. Man kan på sätt och vis säga att vi idag är längre ifrån att förklara livets uppkomst än vad vi var för 40 år sedan. Inte på grund av att vi blivit mer okunniga utan tvärtom. Allt eftersom vår kunskap om livets komplexa mekanismer vuxit, blir det allt svårare att tro att livet verkligen kunnat uppstå som en konsekvens av inomvärldsliga, slumpstyrda processer. Hoyle tror idag att vi förmodligen är ensamma i universum på grund av det osannolika i att levande organismer uppkommer ur död materia. Han har tillsammans med Chandra Wickramasinghe försökt göra en uppskattning av hur stor sannolikheten är att en funktionell, ytterst primitiv cell skulle uppstå på grund av slumpmässiga kemiska reaktioner i en tänkt ursoppa, innehållande alla de för livet nödvändiga molekylerna.

Utifrån antagandet att ett visst antal enzym är nödvändiga för att även den allra enklaste cell skall kunna fungera, kom de fram till den oerhört lilla sannolikheten av 10-40 000.

Deras slutsats blev att även om hela universum hade varit fyllt av ursoppa, så hade ändå inte liv kunnat uppstå. Hoyle har på ett mer populärt sätt försökt att uttrycka ovanstående mikroskopiska sannolikhet. Även om denna bild är snudd på uttjatad, säger den ändå vad Hoyle menat att den skulle säga.

[Att tro att livet kan ha uppkommit genom slumpstyrd, molekylär växelverkan] ...är lika löjligt och osannolikt som påståendet att en tornado, som sveper fram genom ett skrotupplag, skulle kunna sätta ihop en Boeing 747 [jumbojet].

Självklart kan man invända att Hoyles slutsatser bygger på en modell. Om denna modell är felaktig är också hans slutsatser förmodligen felaktiga. Ovanstående visar dock att problemet med livets uppkomst långt ifrån är så enkelt som de flesta läroböcker försöker göra gällande. När till och med en sådan auktoritet som Fred Hoyle, som trots allt tror på en materialistisk förklaring av universum och livet, ändå erkänner att fakta talar emot en sådan förklaring, finns det all anledning att stanna upp ett ögonblick och kanske fundera igenom problemet en gång till. Att så många forskare, trots att de inser svårigheterna, ändå håller fast vid livets spontana uppkomst genom biokemisk utveckling, beror helt enkelt på att de inte kan tänka sig någon annan möjlighet. Dvs hur osannolikt det än verkar, så måste det ändå ha gått till på detta sätt. Det kan ju inte existera något annat alternativ.

…....



Nobelpristagaren Francis Crick, som var en av de biokemister som på 1950-talet avslöjade DNA:ts uppbyggnad, framför i sin bok Life Itself en alternativ teori som han kallar "directed panspermia". Crick finner de förhållanden, som rådde på jorden vid den tid då livet antas ha uppkommit, alltför ogynnsamma för att något så komplext som liv skulle kunnat uppstå. På sidan 88 skriver han:

...livets uppkomst ter sig nästan som ett mirakel, på grund av alla de förutsättningar som måste vara uppfyllda för att sätt igång det hela.

Grundidén till hans teori är att livet uppstått på någon planet som haft oerhört mycket mer gynnsamma förhållanden för detta än Jorden. Så småningom har en avancerad civilisation utvecklats där. Kanske inför hotet om att dö ut på grund av att planetsystemets sol höll på att slockna eller explodera, eller kanske av någon annan orsak, skickade man ett rymdskepp innehållande primitiva livsformer till vår planet. På grund av de stora avstånden i rymden kunde nämligen varelserna själva inte följa med, eftersom resan skulle ta för lång tid, kanske tiotusentals år eller mer. Därför sände de i stället mikroorganismer, som skulle klara både den långa resan utan föda och vatten och de extrema miljöförhållanden som skulle möta dem på den unga planeten Jorden. Crick kan också tänka sig andra liknande scenarion.

När en forskare av Cricks kaliber tvingas hänvisa till osynliga rymdvarelser för att förklara livet, finns det sannerligen stor anledning att ifrågasätta teorierna för prebiologisk utveckling. Även om Crick förmodligen skulle fnysa åt den som tror på en Skapare, är hans teori minst lika spekulativ. Att som de flesta läroböcker gör, ge sken av att problemet i stort sett är löst, tyder på att läroboksförfattarna antingen är vetenskapligt ohederliga eller också synnerligen okunniga. När man t ex använder Millers försök som ett avgörande bevis på livets spontana uppkomst, visar man att man knappast förstått problematiken. Steget från oorganiska ämnen till aminosyror är ju trivialt jämfört med steget från aminosyror till den allra enklaste, självkopierande molekyl med förmåga att överleva.

Trots att forskare av nobelpristagarklass i decennier varit sysselsatta med att försöka framställa liv eller livsliknande former i laboratorier har ingen ännu lyckats med detta. Man har inte ens lyckats framställa ett enda funktionellt protein på detta sätt.

Men även om någon en gång i framtiden skulle lyckas med bedriften att syntetisera liv, vore inte detta något bevis för att livet uppkommit av sig självt. Det vore i själva verket ett definitivt och avgörande bevis på motsatsen, nämligen att det krävs en intelligent och medveten skapare för att framställa liv.

Att tro att naturen, med slumpen som drivkraft, skulle kunna åstadkomma det som inte alla världens biokemister tillsammans lyckats åstadkomma, verkar vara ett utslag av intensivt önsketänkande, även om man tar hänsyn till att naturen haft hundratals miljoner eller till och med miljarder år på sig.

****

 

 

Påstående av Daniel Hörnström:

UPPFAN KLÄDERNA

Hej, ser på en dokumentärsfilm idag om vårat ursprung  

Det är så spännande, detta inlägg som jag skriver om idag är från just det jag sett och lärt mig från faktan om vårat ursprung.

Homo erectus började få dåligt med hår på kroppen, och bets mycket av flygande insekter, men så upptäckte dom att hud från döda djur skyddade dom från insekterna, det var förmodligen så man uppfan kläderna 

 

Bemötande:

 

Bibeln uppenbarar att Människan försökte skyla sin skuld, med hjälp av fikonblad. Då grep Gud in och gjorde skinnkläder, åt henne.

Det finns ingen anledning att tänka sig att människan från början varit hårig. Det var inte kylan som gjorde att det kändes naturligt att bära kläder. Det var syndafallets nakenhet som fick dessa konsekvenser.

 

Första Mosebok kapitel 3:

 

Då öppnades ögonen på dem båda, och de märkte att de var nakna. Och de fäste ihop fikonlöv och gjorde höftskynken åt sig.

 

Gud sade: "Vem har berättat för dig att du är naken?

 

Och HERREN Gud gjorde kläder av skinn åt Adam och hans hustru och klädde dem.

.....

 

 

Uralstringsteorin, att liv skulle ha uppstått ur vatten, motbevisades redan år 1860, av Louis Pasteur.

Alltså är det ett felaktigt påstående att vi kommer från vattnet.

Till detta kommer att Bibeln lär oss att livet började på land.

Bibel_Zakri