Enligt kyrkofädernas samstämmiga vittnesbörd blev aposteln Johannes gammal. Hieronymus berättar att då Johannes uppnått mycket hög ålder och var för svag för att längre kunna gå till församlingens sammankomster lät han sig bäras dit av de yngre männen, och då han inte hade styka nog att hålla långa tal nöjde han sig med att säga: "Mina barn, älsken varandra!" Då man frågade honom varför han ständigt upprepade samma ord svarade han att dessa ord var Herrens bud, och tillräckligt blir gjort om det budet blir uppfyllt.
Hieronymus informerar också att Johannes dog 68 år efter Herrens lidande. Det betyder att han dött omkring år 100. Ireneus säger att han levde ända till Trajanus tid. Kejsar Trajanus regerade åren 98 - 117. Polykrates brev betygar att han blev begravd i Efesos.
(Bernspång, Johannesevangeliet).
********************
1 Kor 13
Kärlekens väg
1 Om jag talade både människors och änglars språk men inte hade kärlek,vore jag endast en ljudande malm eller en skrällande cymbal.*
2 Och om jag ägde profetisk gåva
och kände alla hemligheter
och hade all kunskap,
och om jag hade all tro så att jag kunde flytta berg
men inte hade kärlek,
så vore jag ingenting.
3 Och om jag delade ut allt vad jag ägde
och om jag offrade min kropp till att brännas,*
men inte hade kärlek,
så skulle jag ingenting vinna.
4 Kärleken är tålig och mild,
kärleken avundas inte,
den skryter inte,
den är inte uppblåst,
5 den uppför sig inte illa,
den söker inte sitt,
den brusar inte upp,
den tillräknar inte det onda.
6 Den gläder sig inte över orättfärdigheten
men har sin glädje i sanningen.
7 Den fördrar allting,
den tror allting,
den hoppas allting,
den uthärdar allting.
8 Kärleken upphör aldrig.
Men profetiorna skall upphöra
och tungomålstalen skall tystna
och kunskapen skall förgå.
9 Ty vi förstår till en del
och profeterar till en del,
10 men när det fullkomliga kommer,
skall det förgå som är till en del.
11 När jag var barn,
talade jag som ett barn,
tänkte jag som ett barn,
och förstod jag som ett barn.
Men sedan jag blivit man,
har jag lagt bort det barnsliga.
12 Nu ser vi en gåtfull spegelbild,*
men då skall vi se ansikte mot ansikte.
Nu förstår jag endast till en del,
men då skall jag känna fullkomligt,
liksom jag själv har blivit fullkomligt känd.
13 Nu består tron, hoppet och kärleken, dessa tre,
men störst av dem är kärleken.
Fotnot
3. till att brännas Andra handskrifter: "för att berömma mig själv".
12. ser vi en gåtfull spegelbild Den gudskunskap, som i detta liv är fragmentarisk (v. 9: "till en del") och meddelas som en hemlighet (2:7) och en gåta i Skriftens klara spegel (4 Mos 12:8), är sann och tas emot genom tron (2 Kor 5:7), men skall i det kommande livet ersättas av det direkta gudsskådandet "ansikte mot ansikte".
