Jesus gjorde vatten till vin - alkoholfritt

"Du har sparat det goda vinet ända till nu." Joh 2:10

Det "bästa vinet" var enligt Plinius, det som innehöll de minsta spåren av jäsning, eller mögel.

 

 ....

 

Argumentet för att Jesus förvandlade vatten till alkoholfri dryck, bygger på kännedom om dåtida kultur- och språkbruk.

 

När det står att Jesus sparat "det goda vinet", tills nu måste man känna till att det grekiska ordet för vin, både kan syfta på alkoholfri dryck och alkoholhaltig dryck. Kriteriet var att det kom från vindruvan.

Sammanhanget avgör alkoholhalten.

 

I samband med Jesu första underverk sägs:

 

"Du har sparat det goda vinet ända till nu." Joh 2:10

 

 

Det finns en rad litterära belägg för att de som levde under århundraderna kring Jesu födelse ansåg att det "bästa vinet", var det alkolfria.

Ordet "bästa" är därmed ett moraliskt värdeladdat ord, som vanligen syftar på den svårframställda dryck som kom till genom att man avlägsnade vattnet och gjorde drycken till en segflytande sirap. Den koncentrerade vätskan späds sedan ut med vatten i lämplig mängd, när den inte längre skall långtidsförvaras i stenkrukor.

 

Plinius, den yngre (61 - 112 e.kr) ansåg att "det bästa vinet", var det som innehöll de minsta spåren av jäsning, eller mögel.

 

En katolsk översättning skriver däremot, att Jesus gjorde en "god gammal årgång vin", men det är en spekulär tolkning, som säger mer om vår tid än om begreppens betydelse då undret skedde.

 

Bröllopsfester kunde precis som nu, även på den tiden vara nyktra tillställningar.

 

 ......

 

 

Klipp från nätet: 

Undret i Kana

Det första undret, som endast Johannes redogör för, är förvandlingen av vatten till vin vid bröllopsfesten i Kana (JOHANNESEVANGELIET 2:1-11).

Vi får inte reda på vinets art, eftersom det grekiska ordet "oinos" som används här, kan beteckna antingen berusande eller icke-berusande vin. Septuaginta (LXX) översätter både "yayin" och "tirosh" till "oinos" (vin) och detta efterföljdes i Nya Testamentet, som skrevs på grekiska, samt i dess engelska översättningar.

Användningen av denna allmäna term "oinos" förekommer 33 gånger i Nya Testamentet och angående dess art kan endast avgöras med hänvisning till sammanhanget, om detta överhuvud taget är möjligt.

 

Sidan 5

http://www.cai.org/files/theme-sheets/sv/a2/sa2033sv.pdf

...

 

 

gratis-juice-frukt-medium500.jpg

 

 

  

Den lagrade druvsirapen - Jes 25:6

 

 

Jesaja 25:6 tycks vid första anblick vara ett löfte om att de troende en dag skall få frossa i feta rätter och dricka starkt alkoholhaltigt vin.

 

Herren Sebaot skall på detta berg hålla gästabud för alla folk, ett gästabud med feta rätter och starkt vin, med feta mustiga rätter och starkt klarat vin.” (2000)

 

Den dagen skall man säga: Se detta är vår Gud, den räddare vi hoppades på. Detta är Herren som vi hoppades på, låt oss jubla av glädje, han kom till vår räddning.” (v9)

 

Det var när jag började fundera på vilket grundtextord som kunde stå bakom det ”starka vin”, som omnämns två gånger i vers 6, som jag upptäckte det. Jesaja talar varken om alkoholhaltigt vin, ”jijin”, eller ojäst vin ”tirosch”.

 

Gud har inspirerat Jesaja att skriva ”shemarim”, som betyder ”bevarat”. Ett ord som kan förstås som lagrat under lång tid, och syfta på att drycken var producerad för länge sedan. Vi använder ibland ordet ”vintage”, för detta tillstånd.

Ordet ”klarat”, är hänförligt till framställningsprocessen, till tillverkningen. Oklart om ”klarningen” skedde för länge sedan, eller vid tillfället när vinet skulle serveras. Jag föreslår att det kan betyda att drycken ”klarnats” vid tillverkningen, för att kunna lagras och hålla sig länge. Klarningen är en slags filterering, för att ta bort alla slaggprodukter. Syftet är att drycken skall vara så ren och äkta som möjligt.

Det intressanta är att det inte finns något ord i hebreiskan, som betyder ”vin”, i denna text, utan det är tillagt av översättarna för att ge texten en, för vår tid begriplig, innebörd.

 

Eftersom att Svenska Folkbibeln, som utger sig för att vara en texttrogen översättning, skriver ordet vin, två gånger så skulle man som läsare lätt kunna förledas att tänka sig att det går tillbaka på ett hebreiskt eller grekiskt ord, som betyder vin, men icke.

 

Svenska Folkbibeln:

ett gästabud med feta rätter, och starkt vin” samt ”starkt klarnat vin”.

 

Det hade varit intressant att få del av Seth Erlandssons överväganden, när han bestämde sig för att det handlar om alkoholhaltigt vin. Förmodligen ansluter han sig till den rådande majoritetsuppfattningen: Allt vin på den tiden var mer eller mindre alkoholhaltigt. Ju starkare desto bättre.

Min protest, mot antydningen om alkoholhaltig dryck, bygger på iakttagelsen att det vanligaste vinet under antik tid var alkoholfritt, och förvarades som en sirap, som behövde blandas ut. Det motsvarar en ren koncentrerad juice eller saft. Ett slags råsaftskoncentrat. Ibland var det kokat, för att vattnet skulle försvinna. Den honungsliknande drycken var dyrbar att framställa och den länge lagrade blev allt godare med tiden. Därför var den eftertraktad, bland tänkare och filosofer.

 

 

 

En bokstavlig översättning av Jesaja 25:6 skulle kunna lyda:

”ett gästabud för alla folk … med vintage lagrat”

”med feta rätter och ….. vintage lagrat, ordentligt klarat”

 

I Vulgatabibeln, den latinska översättningen, står det:

”en fest med gammalt producerat”

”en fest av gammalt – väl renat”

 

"a feast of vintage-produce (convivium vindemiae), a feast of vintage-produce well-cleansed (vindemiae defaecatae)."

 

Läsaren av moderna översättningar, förleds att tänka sig att vinet vi skall få en gång, när Gud utplånar alla synder, även hos hedningarna, är en ”god gammal årgång, av starkt alkoholhaltigt vin”. Vi tycker att det är självklart att ordet ”renat”, betyder en starksprit, som är destillerad, och har hög alkoholhalt.

 

Det himmelska hoppet skulle därmed – bildligt talat - flöda av kraftfull årgångsalkohol.

 

 

I den här texten, i Jesaja 25:6 nämns att det skall serveras två festliga lyxigheter:

”feta rätter” och ”feta mustiga rätter”.

 

Det feta läckerheterna representeras av kött nära märgen, (= revbensspjäll ?) samt smakförhöjare som ”gele” och ”trögflytande sirap”. Det feta köttet skulle serveras starkt kryddat, välsmakande och de tillhörande godsakerna bjudas ut i sin renaste, mest utsökta, form. Fortfarande uppskattar vi att äta gelé tillsammans med kött.

 

”Den lagrade väl klarnade” drycken, torde referera till den filtrerade druvjuice, som på grund av dess renhet och söthet, var betraktad som den mest eftertraktade och njutningsbara att dricka. Den lagrades som en sirap, eller honung. Beroende på dess renhet kunde den lagras under flera århundraden utan att jäsa. Denna harmlösa alkoholfria dryck, passar ihop med symbolen för frälsningen som Gud lovat till alla förlåtna och förlösta. Den räddning från synd som hedningarna utlovas.

 

 

 

Jag bifogar en engelskspråkig utredning, om det skulle bli aktuellt att finslipa mina formuleringar, och närmare granska, bakgrunden till ”vintage, klarnat”. Det är inte helt lätt att korrekt översätta gamla maträtter och dryck till något som är begripligt i vår kultur.

 

 

Biblical Allusion.

Isaiah 25:6 may contain an allusion to the Biblical custom of filtering the must. The text reads: "On this mountain the Lord of hosts will make for all peoples a feast of fat things, a feast of wine on the lees, of fat things full of marrow of wine on the lees well refined." The word "wine" present in the two phrases, "wine on the lees" and "wine on the lees well refined" (RSV), is not found in the Hebrew text. Instead, the Hebrew term used is shemarim, which means "preserves," a term which can refer to vintage-produce. Thus, a more accurate translation would be "a feast of vintage-produce" and "a feast of vintage-produce well cleansed." The Vulgate (Latin) translation respects this meaning: "a feast of vintage-produce (convivium vindemiae), a feast of vintage-produce well-cleansed (vindemiae defaecatae)."

 

In this verse God compares the blessings of the Gospel feast to His providing of two festal luxuries: fat things—rich, marrowy meats—and confections such as jellies and syrups. The former would be served in the most savory way and the latter in their purest state. The "vintage-produce well cleansed" could refer to the filtered grape juice, which on account of its purity and sweetness was regarded, as we have seen, as most pleasant to drink. This harmless nutritious drink fits the emblem of the blessings of salvation which here God promises to all the redeemed.

 

 

http://www.biblicalperspectives.com/books/wine_in_the_bible/3.html

 

WINE IN THE BIBLE: A BIBLICAL STUDY ON THE USE OF ALCOHOLIC BEVERAGES

Chapter 4

 

THE PRESERVATION OF GRAPE JUICE

 

Samuele Bacchiocchi, Ph. D., Andrews University